Det Àr lÀtt att lÀra sig svenska!
HÀr hittar du lexikon pÄ tjugo minoritetssprÄk:
Albanska â Gjuha Shqipe
Amhariska â á ááá
Arabiska â ۧÙŰč۱ۚÙŰ© Al-ÊżarabÄ«yah
Azerbajdzjanska â AzÉrbaycanca
Bosniska â Bosanski
Engelska â English
Finska â Suomi
Grekiska â ÎλληΜÎčÎșÎŹ
Kroatiska â Hhvatski
Nordkurdiska â ÙÙŰ±ŰŻÛ (KurdĂź)
Pashto â ÙŸÚŰȘÙ
Persiska â ÙŰ§Ű±ŰłÛ Farsi
Ryska â Đ ŃŃŃĐșĐžĐč ŃĐ·ŃĐș
Serbiska â ĐĄŃĐżŃĐșĐž Srpski
Somaliska â af Soomaali
Spanska â Español
Svenska
Sydkurdiska â ÙÙŰ±ŰŻÛ (KurdĂź)
Tigrinska â á”ááá TigriññÄ
Turkiska â TĂŒrkçe
Vad innehÄller lexikonen?
Förutom sjÀlva uppslagsordet innehÄller lexikonen information om uttal ordböjning ordklass och översÀttning. Oftast finns det Àven grammatikkommentarer ordförklaringar stilkommentarer sakupplysningar grammatiska konstruktioner och sprÄkexempel.
Uppslagsord
Uppslagsformen bestÄr normalt av ett enda ord men kan ocksÄ vara ett lÀngre uttryck sÀrskilt i sammansatta verb (t.ex. tycker om) och samhÀllsord (t.ex. allmÀn rÀttshjÀlp). Uppslagsord som bestÄr av sammansÀttningar Àr avdelade med lodstreck. Denna markering Àr i första hand till för att förkorta ordets böjningsangivelse och ska inte ses som en helt genomförd uppdelning i sammansÀttningsleder. Uppslagsorden kan följas av en alternativform som vanligen har samma uttal men annan stavning t.ex. sjal eller schal. Observera att uttal och böjning gÀller uppslagsordet snarare Àn alternativformen.
Uttal
Lexin togs ursprungligen fram för att anvÀndas i invandrarundervisningen dvs. av personer som ska lÀra sig svenska. Detta innebÀr att uttalsangivelser endast finns för svenska ord.
LĂ€ngd
LĂ„ngt ljud betecknas med kolon omedelbart efter det lĂ„nga ljudet t.ex. skalla [ÂČsk'al:a] och skala [ÂČsk'a:la]
Kvalitet
Vad gÀller vokalerna kommer kolon Àven att beteckna kvalitet t.ex. mat [ma:t] och matt [mat:]
Ordaccent
Endast grav accent sĂ€tts ut. Den markeras med en upphöjd tvĂ„a framför ordet (se exemplen under LĂ€ngd ovan). Grav accent finns i t.ex. bĂčren (till bĂ€ra) medan akut accent finns i bĂșren (till bur).
Tryck
Huvudtryck markeras genom apostrof framför vokalen i den betonade stavelsen t.ex. ABF [a:be:'ef] och ide [ÂČ'i:de]. Enstaviga ord fĂ„r ingen sĂ„dan tryckmarkering utom i uttryck med verb+partikel och reflexiva verb som sammanskrivs t.ex. tittar pĂ„ [tit:arp'Ă„:] och ger sig [j'ersej]. Bitryck i sammansĂ€ttningar kan utlĂ€sas ur lĂ€ngdmarkeringen. Det sista förlĂ€ngda ljudet fĂ„r bitryck t.ex. utslagsröst [ÂČ'u:tsla:gsrös:t].
Konsonanterna
Inga speciella symboler anvĂ€nds för [tj] [sj] och [ng] t.ex. tjugo [ÂČtj'u:ge] och [ÂČsj'ung:a]. Den supradental som finns i vissa dialekter markeras med ett underslag under de tvĂ„ segmenten t.ex. bord [bo:r_d] barn [ba:r_n] fort [for_t:] och törst [tör_s:t].
Vokalerna
De olika vokalljuden framgÄr av exemplen:
[a:] - sa [sa:] sal [sa:l]
[a] - hall [ha:l] sagt [sak:t] bankomat [bangkom'a:t]
[e:] - be [be:] vet [ve:t]
[e] - bestÄ [best'Ä:] vett [vet:] fÀll [fel:]
[i:] - bi [bi:] sil [si:l]
[i] - sill [sil:] idĂ [id'e:]
[o:] - sol [so:l] ro [ro:]
[o] - rott [rot:] ost [os:t] motiv [mot'i:v]
[u:] - bu [bu:] lus [lu:s]
[u] - buss [bus:] mustasch [must'a:sj]
[y:] - by [by:] syl [sy:l]
[y] - synonym [synonym] syll [syl:]
[Ä:] - gÄ [gÄ:] gÄs [gÄ:s]
[Ă„] - gosse [ÂČg'Ă„s:e] gĂ„tt [gĂ„t:] ombudsman [ÂČ'Ă„m:bu:dsman:]
[À:] - fÀ [fÀ:] sÀl [sÀ:l] bÀr [bÀ:r]
[Ă€] - mĂ€rr [mĂ€r:] herre [ÂČh'Ă€r:e]
[ö:] - snö [snö:] söt [sö:t] snör [snö:r]
[ö] - löss [lös:] först [för_s:t] fördela [för_d'e:la]
Diftonger
Diftonger markeras med ett underslag mellan de tvÄ vokaltecknen t.ex. automat [a_otom'a:t]
Ordböjning
Böjningsformerna hos böjda ord skrivs ut i sin helhet. Ett undantag Àr sÄdana sammansÀttningar dÀr lederna skiljs Ät genom ett lodstreck - i sÄdana fall Äterges bara efterledens böjning t.ex. karens|tid -tiden. Ord inom normalt böjda ordklasser som av nÄgon anledning saknar böjning markeras med oböjligt.
En snabb offline svensk lexikon ordbok och ordlista (lexin2.nada.kth.se)!
HÀr hittar du lexikon pÄ tjugo minoritetssprÄk:
Albanska â Gjuha Shqipe
Amhariska â á ááá
Arabiska â ۧÙŰč۱ۚÙŰ© Al-ÊżarabÄ«yah
Azerbajdzjanska â AzÉrbaycanca
Bosniska â Bosanski
Engelska â English
Finska â Suomi
Grekiska â ÎλληΜÎčÎșÎŹ
Kroatiska â Hhvatski
Nordkurdiska â ÙÙŰ±ŰŻÛ (KurdĂź)
Pashto â ÙŸÚŰȘÙ
Persiska â ÙŰ§Ű±ŰłÛ Farsi
Ryska â Đ ŃŃŃĐșĐžĐč ŃĐ·ŃĐș
Serbiska â ĐĄŃĐżŃĐșĐž Srpski
Somaliska â af Soomaali
Spanska â Español
Svenska
Sydkurdiska â ÙÙŰ±ŰŻÛ (KurdĂź)
Tigrinska â á”ááá TigriññÄ
Turkiska â TĂŒrkçe
Vad innehÄller lexikonen?
Förutom sjÀlva uppslagsordet innehÄller lexikonen information om uttal ordböjning ordklass och översÀttning. Oftast finns det Àven grammatikkommentarer ordförklaringar stilkommentarer sakupplysningar grammatiska konstruktioner och sprÄkexempel.
Uppslagsord
Uppslagsformen bestÄr normalt av ett enda ord men kan ocksÄ vara ett lÀngre uttryck sÀrskilt i sammansatta verb (t.ex. tycker om) och samhÀllsord (t.ex. allmÀn rÀttshjÀlp). Uppslagsord som bestÄr av sammansÀttningar Àr avdelade med lodstreck. Denna markering Àr i första hand till för att förkorta ordets böjningsangivelse och ska inte ses som en helt genomförd uppdelning i sammansÀttningsleder. Uppslagsorden kan följas av en alternativform som vanligen har samma uttal men annan stavning t.ex. sjal eller schal. Observera att uttal och böjning gÀller uppslagsordet snarare Àn alternativformen.
Uttal
Lexin togs ursprungligen fram för att anvÀndas i invandrarundervisningen dvs. av personer som ska lÀra sig svenska. Detta innebÀr att uttalsangivelser endast finns för svenska ord.
LĂ€ngd
LĂ„ngt ljud betecknas med kolon omedelbart efter det lĂ„nga ljudet t.ex. skalla [ÂČsk'al:a] och skala [ÂČsk'a:la]
Kvalitet
Vad gÀller vokalerna kommer kolon Àven att beteckna kvalitet t.ex. mat [ma:t] och matt [mat:]
Ordaccent
Endast grav accent sĂ€tts ut. Den markeras med en upphöjd tvĂ„a framför ordet (se exemplen under LĂ€ngd ovan). Grav accent finns i t.ex. bĂčren (till bĂ€ra) medan akut accent finns i bĂșren (till bur).
Tryck
Huvudtryck markeras genom apostrof framför vokalen i den betonade stavelsen t.ex. ABF [a:be:'ef] och ide [ÂČ'i:de]. Enstaviga ord fĂ„r ingen sĂ„dan tryckmarkering utom i uttryck med verb+partikel och reflexiva verb som sammanskrivs t.ex. tittar pĂ„ [tit:arp'Ă„:] och ger sig [j'ersej]. Bitryck i sammansĂ€ttningar kan utlĂ€sas ur lĂ€ngdmarkeringen. Det sista förlĂ€ngda ljudet fĂ„r bitryck t.ex. utslagsröst [ÂČ'u:tsla:gsrös:t].
Konsonanterna
Inga speciella symboler anvĂ€nds för [tj] [sj] och [ng] t.ex. tjugo [ÂČtj'u:ge] och [ÂČsj'ung:a]. Den supradental som finns i vissa dialekter markeras med ett underslag under de tvĂ„ segmenten t.ex. bord [bo:r_d] barn [ba:r_n] fort [for_t:] och törst [tör_s:t].
Vokalerna
De olika vokalljuden framgÄr av exemplen:
[a:] - sa [sa:] sal [sa:l]
[a] - hall [ha:l] sagt [sak:t] bankomat [bangkom'a:t]
[e:] - be [be:] vet [ve:t]
[e] - bestÄ [best'Ä:] vett [vet:] fÀll [fel:]
[i:] - bi [bi:] sil [si:l]
[i] - sill [sil:] idĂ [id'e:]
[o:] - sol [so:l] ro [ro:]
[o] - rott [rot:] ost [os:t] motiv [mot'i:v]
[u:] - bu [bu:] lus [lu:s]
[u] - buss [bus:] mustasch [must'a:sj]
[y:] - by [by:] syl [sy:l]
[y] - synonym [synonym] syll [syl:]
[Ä:] - gÄ [gÄ:] gÄs [gÄ:s]
[Ă„] - gosse [ÂČg'Ă„s:e] gĂ„tt [gĂ„t:] ombudsman [ÂČ'Ă„m:bu:dsman:]
[À:] - fÀ [fÀ:] sÀl [sÀ:l] bÀr [bÀ:r]
[Ă€] - mĂ€rr [mĂ€r:] herre [ÂČh'Ă€r:e]
[ö:] - snö [snö:] söt [sö:t] snör [snö:r]
[ö] - löss [lös:] först [för_s:t] fördela [för_d'e:la]
Diftonger
Diftonger markeras med ett underslag mellan de tvÄ vokaltecknen t.ex. automat [a_otom'a:t]
Ordböjning
Böjningsformerna hos böjda ord skrivs ut i sin helhet. Ett undantag Àr sÄdana sammansÀttningar dÀr lederna skiljs Ät genom ett lodstreck - i sÄdana fall Äterges bara efterledens böjning t.ex. karens|tid -tiden. Ord inom normalt böjda ordklasser som av nÄgon anledning saknar böjning markeras med oböjligt.
En snabb offline svensk lexikon ordbok och ordlista (lexin2.nada.kth.se)!
Show More >